Det är kallt nu...

Imorse när jag väntade på bussen var det så där jävulskt kallt som det kan vara ibland. Då man vill stå "mitt i kläderna", då näshåren fryser samman, skägget får frost och kinderna hettar. Men jag kan inte låta bli att tycka att det är lite mysigt ändå. Man känner att man lever och det är en utmaning att tvinga sig ut... Men jag längtar till våren, som för tillfället känns väldigt avlägsen. Sitta i Öjeparken barfota, en folköl i handen och trevligt skitsnack.

Annars är det mest bara stress, stress och stress...

Igår fick jag äta pizza med en kaffesked och en brödkniv, mina bestick har mystiskt gått upp i rök under flytten... om någon skulle råka hitta bestick i backelit eller tik, hojta till, det kan vara mina som är på rymmen.

Äh, gondolen står på hygget!